Suicidrisk bedömning:

1. Nedstämdhet/hopplöshet . Känns allting hopplöst/meningslöst? Är du ofta nedstämd? Tror du det blir bättre?
2. Dödstankar . Har du tänkt att det skulle vara skönt att inte leva?
3. Dödsönskan . Skulle du vilja slippa vakna imorgon/önskat att du vore död?
4. Suicidtankar . Har du tänkt göra dig illa/skada dig själv/skulle du kunna ta ditt liv?
5. Suicidönskan . Har du tänkt ta ditt liv och på hur du skulle kunna göra det?
6. Suicidförsök Har du tidigare gjort något självmordsförsök? Genomförde du det du tänkte göra eller inte? Vad gjorde du? När? Var? Hur? Varför?
7. Suicidplaner . Har du tydliga planer på att ta ditt liv? Hur? När?
8. Suicidförberedelser . Har du gjort några förberedelser/vilka? Har du t.ex. skaffat något redskap?
9. Suicidavsikt Har du bestämt dig för att ta ditt liv? När, var, hur? Har du skrivit avskedsbrev? Även aktuellt suicidförsök.

Steg 1-3, låg suicidrisk: Suicidtankar förnekas, dödsönskan kan finnas. Skyddande omständigheter finns. Patienten positiv till vård. Kontakt med psykiatrisk akutmottagning v.b. (Gävle) alt psykiatrijour för råd om handläggning. Patienten kan vårdas vidare inom primärvården om inte akuta somatiska symtom ses. Vid låg risk och då patienten har kontakt med psykiatrin/primärvården sedan tidigare tas kontakt tidigt.

Steg 4-9, hög suicidrisk: Flera riskfaktorer. Ev förekomst av psykotiska symtom och riskbruk. Omhändertas inom akutsjukvård eller psykiatrin med skyndsam överlämning till psykiatrin efter uteslutande av somatisk påverkan. Steg 7-9 innebär ett behov av kontinuerlig överblick av patienten och ett akut psykiatriskt omhändertagande.

Svårbedömd: Dålig samtalskontakt, negativ till vård. Berusning/misstanke om manipulation. Kontakt med psykiatrisk akutmottagningen (Gävle) alt psykiatrijour för råd om vidare handläggning efter uteslutande av somatisk påverkan. Handläggs som hög risk.

Riskfaktorer

• Tidigare suicidförsök
• Psykisk sjukdom/hereditet för psykisk sjukdom
• Manligt kön
• Ålder <19>45
• Somatisk sjukdom
• Riskbruk/ beroende
• Ensamboende
• Impulsivitet/aggressivitet
• Reaktion på akuta livshändelser (ex dödsfall, separation)
• Hög ångestnivå/psykotiska symtom
• Självskadebeteende
• Suicid hos närstående

Skyddande faktorer

• Personell resurs: Tex god samtalskontakt, hjälpsökande, framtidsplaner, religion
• Nätverks resurs: Tex närstående/vänner, arbete, föreningar

Checklista för strukturerad suicidbedömning

Används vid bedömning av suicidrisk och är underlaget för den kliniska bedömningen. För ytterligare information se, Regionsövergripande rutin för suicidnära omhändertagande .

1 . Var befinner sig patienten på Suicidstegen?

2 . Riskfaktorer?

3 . Närstående anamnes bör inhämtas om möjligt (uppfattning av suicidalitet, kommunikation, sanningshalt, motivation).

4 . Finns skyddande omständigheter?

LVM

En LVM-anmälan ska göras av läkare/socialtjänsten, § 6 LVM , (Lag om vård av riskbrukare, 1988:870, SFS 2005:467) om patienten misstänkts behöva omhändertas enligt denna lag. Lagen gäller vuxna med riskbruk och socialtjänsten har huvudansvaret för denna vård och kan besluta om omedelbart omhändertagande.

Sjukvården ansvarar för vissa uppgifter t.ex. abstinensbehandling och behandling av psykisk sjukdom. Om patienten visar symtom på abstinens, eller kan förväntas bli abstinent, ska vården inledas på sjukhus, då ska LVM-intyg skrivas av legitimerad läkare. För att vakt ska kunna kvarhålla en patient behövs muntligt beslut av ansvarig läkare alternativt ett skrivet LVM-intyg.

LVM-bedömning

Checklista vid inläggning - LPT/LVM

Kvarhållning enligt LVM

LPT

Patienter med allvarlig psykisk störning kan ges vård mot sin vilja med psykiatrisk tvångsvård, LPT . Legitimerad läkare kan utfärda ett vårdintyg om allvarlig psykisk störning om lagen tillåter. Om undersökningen inte kan utföras på grund av att patienten vägrar eller är våldsam, så finns möjlighet att få hjälp av polisen med handräckning till läkarundersökningen. På vårdinrättning utfärdar legitimerad läkare från psykiatrin kvarhållningsbeslut. Chefsöverläkare inom psykiatrin fattar sedan ett beslut om patienten behöver fortsatt sluten psykiatrisk tvångsvård eller inte. Det får inte vara samma läkare som har skrivit vårdintyget som fattar beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård.

Checklista vid inläggning - LPT/LVM

Tvångsvård - Psykiatrin

CIWA-Ar-skattning (Clin. Inst. Withdrawal Assessment for Alcohol)

(Alla frågor ger svar med 0-4, 0-6 eller 0-7 poäng)

Efter utförd skattning erhålls en totalpoäng som ligger till grund för om patienten anses ha ökad risk för abstinenssjukdom/delirium tremens. Skattningen bör bara användas då patienten kan svara på frågor adekvat. Övertag av psykiatrin kan ske vid milda till moderata besvär, då patienten ej handläggs pga. annat akut somatiskt besvär.

Addera 5 poäng till totalsumman om det finns Delirium Tremens och/eller kramper i anamnesen. Riskfaktorer för Delirium Tremens är ;

-Tidigare Delirium Tremens

- Intag av >75 cl starksprit/dag i tre veckor eller mer

- Somatisk sjukdom t ex pneumoni, diabetes mellitus

- Uttalad abstinens med vegetativ påverkan och puls>120/min

- Anamnes på abstinenskramper

Kategori A. CIWA-Ar mindre än 15 poäng.

HF < 100/minut. Orienterad patient med allmän oro och sömnstörning som huvudsakliga problem. Kontrollera om patienten har EP (epilepsi) och/eller Delirium tremens i anamnes.

Kategori B. CIWA-Ar 15-24 poäng.

Medelsvår abstinens med somatiska komplikationer och med eller utan tidigare riskfaktorer för delirium eller abstinenskramper. HF< 100/minut. Orienterad patient. Mer uttalad abstinens. Kontakta psykiatrin för bedömning om avlämning, uppge om möjligt om riskfaktorer för Delirium Tremens eller EP föreligger eller ej.

Kategori C. CIWA-Ar >24 poäng.

Svår abstinens som skall skötas i slutenvård initialt. HF > 100/minut eller somatisk/psykiatrisk komplikation. Svår abstinens med riskfaktorer för Delirium Tremens/abstinenskramper. Med eller utan tidigare Delirium Tremens eller EP.

För ytterligare information se, CIWA-ar rutin samt CIWA-ar skala .